vildangel86

jobbade i falkenberg igår.. Ojojoj vad skojj... Haha, man inser när man jobbar såhär att världen e allt bra liten ibland.. =P eller snarare att det inte e så långt emellan varberg och falkenberg kanske.. haha.. För så mycket människor som vart där.. =D och en hel del som man typ "kände" med.. Alltid skojj med lite välkända ansikten.. Me like.. ;)

saken ligger nog lite i att det vart joddla med siv där med.. MOhaha.. hittade dem bakstage oxå.. =P inte illa måste jag säga.. mohaha.. Maria letar marker och hittar kvällens stjärnor inte illa..

men så kommer dessa dagar när man sover fram till halv 1 och sen framåt 3 slår upp böckerna och fikar med malin och linda vid typ halv 5 och nu sitter man och funderar om man ska orka hoppa in i duschen innan man ska iväg och jobba.. =/

Så mitt liv ser rätt enformigt ut.. Haha, men det har sina ljusa stunder som kommer titt som tätt tycker jag.. och jag har ju trotts allt ett väldigt roligt jobb.. Även om man bara önskar att man fick stanna hemma en helg och bara sova.. För det e vad jag skulle behöva nu!!

var hemma tisdag-torsdag.. Skönt och åka hem en liten stund, allt var som vanligt där hemma. skönt att det inte tar för stora steg medans man e borta. =P

Begravningen var jättefin.. Men man fattar nog fortfarande inte.. =/ gaaaalet att våran lille marcus låg i kistan som sänktes ner i jorden.. Helt ofattbart att han e borta.. Grabben som busvisslade på en i korridoren i 3:an.. Han som man alltid fick en varm kram av när man såg honom.. Han som vevade ner rutan och stannade bara för att få säga hejj.. Hur kan man någonsin förstå, hur kan man någonsin acceptera?? Varför kan inte allt gå tillbaka till det vanliga.. Men efter en sådan grejj som denna så förstår man hur kort livet är.. Hade 3-årsdagen för marie bara för några dagar sedan.. Känns så konstigt.. Att de försvinner en efter en.. Detta känns inte sant men samtidigt kan man inte låta bli att gräma sig över vem som är näst..?? 

Alla säger att man inte får tänka så.. Men vem ger en hopp när de försvinner en efter en..? När skräcken är helt olidlig och man konstant har denna klump i magen.. 

Varför ska de tas ifrån oss så tidigt.. vad e det för sjuk värld vi lever i igentligen? När de finaste änglarna plockas upp en efter en..?

Men prästen sa något väääldigt bra i kyrkan.!

EFTERVÄRME!

De finns ju alltid med oss, i våra hjärtan och tankar.! I alla fina minnen och visst pratar man om dem, tänker på dem, drömmer om dem.. Gråter för dem.!

Finns många människor som man troligtvis inte kommer att träffa mer, men det e värst med dem som slits bort från oss utan att man hinner säga farväl! Vi kan inte bestämma om vi vill ha kvar dem eller inte i livet.. för det finns bara en enda väg.. och det är att de nu föralltid är borta..

Men jag börjar allt mer tro på en himmel..!

För stirrar du ner i marken ser du bara stopp.. Tittar du uppåt så ser du oändligheten, något som aldrig kommer att ta slut, och det är den väg våran själ tar..! Finns inget stopp finns bara en lång underbar resa:!

Tänker alltid på er Marie och Marcus.!

Ni finns föralltid med mejj i mina tankar! Ni var underbara..!

Säger inte farväl utan på återseende.. ;-)

kyss å slem